1800-talet är ett århundrade av förändringar. Nya industrier, mediciner, uppfinningar och kläder- -men kanske främst nya förhållningssätt mellan människor. Man ifrågasätter vem som ska bestämma.
De största förändringarna under 1800-talet är strukturella. Den gamla tanken att makten ska utgå från gud- -stångas mot principen att folket är utgångspunkten för makten. Under 1800–talet vill många att folket ska bestämma- -men vilka är folket, vad ska de bestämma över- -och hur går det när en del vill behålla samhället som det varit?
Många historiker pratar om "det långa 1800-talet"- -från den franska revolutionen fram till första världskriget. Det funkar för europeisk historia- -men inte om vi tittar på Japan, Kina och Indien. För den europeiska historien blir det enklare med ett långt 1800-tal- -som spänner sig från 1789 till 1914.
Franska revolutionen startar en utveckling fram till kriget. Vad var då så revolutionerande med revolutionen? I Europa hade man idén om en monark som fått sin makt från gud.
Det kallas legitimitetsprincipen. Monarken styr över ett område, där alla är undersåtar- -oavsett vilket språk de pratar. Under 1700-talet har fler börjat fråga sig: "Ska vi ha det så här?
Det känns inte upplyst. " I slutet av 1700-talet kommer folket som svälter i Frankrike fram till: "Nej, så här ska vi inte ha det. " De hugger huvudet av sin kung och inför folkligt styre.
Man skrek för två saker på barrikaderna. Medbestämmande. Politiska reformer.
Rösträtt, framför allt. Det andra var folkens självbestämmande. Det skulle skapas nationer.
Hur ska man då organisera länder? Lösningen blir nationalstaten. De som pratar samma språk tillhör samma folk och land- -men i Europa är det småstater här, här och här- -och stora riken här och här, som täcker in dagens länder.
Tillbaka till Frankrike. Nu ska idéer om folkstyre och jämlikhet bli verklighet. Hur går det då?
Sådär. Det blev militärkupp, och Napoleon Bonaparte utsåg sig till kejsare. Nu ska det krigas.
Napoleonkrigen handlade om att en person ville skapa ett imperium. De andra stormakterna ville stoppa det, men han kom långt. Napoleon vinner slag efter slag.
Ska han ta över hela kontinenten? Till slut når han Ryssland, där vinden vänder. Tsarriket är för stort, och den franska armén besegras.
Europas makthavare sätter Napoleon i exil på en ö i Medelhavet. Europas styrande samlas i Wien- -och diskuterar hur ordningen ska återställas- -efter att Frankrikes kejsare försökt bygga sitt imperium. Wienkongressen skulle bevara furstestaterna.
Man skulle frysa situationen där den var. Därför är Wienkongressen en ideologisk motreaktion- -på franska revolutionen. Revolutionens idéer om folkstyre skrämmer adeln.
Dessutom har Napoleon rört om kartan med imperiebygget. Wienkongressen beslutar att det viktigaste är att bevara allt. Inga nationer utifrån folkgrupper och absolut inget imperium.
Kungen får sin makt av gud och ska styra oavsett vad folk vill. Upplysningen förverkligas inte politiskt men syns på stadens gator. Revolutionens idéer märks på hur folk går klädda.
När borgerligheten blir starkare kritiserar man överflöden- -i form av extravaganta kläder. Man blickar mot den brittiska landsbygden. Man har in på 1800-talet empir- klänningar, löst skurna under bysten.
Mycket mer lössittande och fritt. Inte bara modet förändras. Fler fabriker öppnas.
Industrialiseringen är i gång. Ved, som varit det enda bränslet, blir det ont om. Det blir dyrare, och man söker efter alternativ för alla nya maskiner.
Vi måste ju kunna använda dem, och ett alternativ finns under fötterna. I jorden finns det stenkol- -men att gräva i marken har länge känts olycksbådande. I en tid där kyrkan spelade en stor roll- -tyckte många att underjorden representerar de onda krafterna.
Men under 1800-talet börjar fler och fler luta sig mot vetenskap. Veden är så dyr att det grävs ändå, och stenkolet blir superpoppis. Det är billigare än ved, och kolet är perfekt för ångmaskinerna.
De förvandlar värme till rörelse. Man får tillgång till ett kraftfullt instrument- -som kan göra saker som tidigare hade krävt djur - hästar och oxar- -eller mänskliga muskler. Mer tillverkas i fabriker, och färre bönder behövs.
Folk som bott på landet flyttar till stan. Fler arbetare ger snabbare produktion och mer pengar till ägarna. Det blir en tydlig gräns mellan arbetarklass och borgarklass.
Många historiker pratar om att det framväxer en manlig flanör. En ny människa som kan gå omkring och känna sig fri- -och köpa tidningar och cigaretter och roa sig. 1800-talsflanören har pengar och fritid och är manlig.
Det är ofint för borgerliga damer att röra sig ensamma. Män och kvinnor blir åtskilda, och det avspeglas i modet. Män skulle uppföra sig som om man inte brydde sig om mode- -och det kodades som nåt kvinnligt.
Kvinnor förväntas vara modeintresserade. En överklasskvinna kan byta kläder fem gånger på en dag. Sånt här kan inte alla tänka på.
Wienkongressens ordning- -stoppar inte tankarna om frihet, jämlikhet och broderskap. Nu börjar det koka. 1848 blir det upplopp i Paris- -och det sprider sig över kontinenten.
Ska Europas folk resa sig nu? Det sker små revolutioner och upplopp under revolutionsåret. Man är främst ute efter politiska reformer.
Inte uttryckligen det vi kallar demokrati- -men man vill ha allmän rösträtt och vaktdelning- -där den som styr lyssnar på folket. Det var det gubbarna på Wienkongressen ville förhindra. Dessutom vill många bilda egna nationalstater- -som utmärks av att alla pratar samma språk.
I Preussen slås revolutionerna 1848 snabbt ner. I Frankrike inför man republik med ett folkvalt styre- -men det faller tillbaka i ett kejsardöme. Revolutionerna 1848 både lyckas och inte.
Nu får det räcka med gamla tavlor. Det här fotot är tagit i Paris 1848, efter revolutionen. Det kunde tas tack vare en av 1800–talets uppfinningar: kameran.
Det är svårt att säga när det första fotot togs. Under 1800-talets början var det många glada amatörer- -som experimenterade. Det som sägs vara det första fotot togs 1827 från ett fönster.
Först är det komplicerat att fota, och man måste vara superstilla. Man fotograferar sånt som inte rör på sig, som landskap eller mat. Man kan dock få till ett familjeporträtt.
Snart tar ett foto några sekunder, men kamerorna är otympliga. Det är inte vem som helt som kan fota eller har råd att bli fotad. Fotografering var ganska exklusivt men blev också väldigt populärt.
Alla vill inte bli fotade. En författare tror att kameran suger åt sig en bit av din själ eller aura. Kameran är inte livsnödvändig, men den saknar inte betydelse.
Kameran var viktig för samhällsutvecklingen- -genom att man kunde dokumentera- -den fantastiska, skrämmande utvecklingen under 1800-talet. T. ex.
övergivna barrikader i Paris efter revolutionen. Det som drev revolutionerna var idéer- -men viljan kunde inte förverkliga nationalstaterna. Men det betyder inte att man har gett upp idén om nationer.
Den som upplevde sig som förtryckt kunde säga: "Vi är ett folk och pratar ett språk. Då har vi rätt till självstyre. " Nu ska det tas till fler medel.
Nu behövs det militär. Det börjar rustas i flera delar av Europa. I Preussen har Otto von Bismarck mycket att säga.
Bismarck uttryckte det här kärnfullt: "1848 var det mycket prat"- -"men de viktiga frågorna avgörs med blod och järn. " Han menade att det måste till krig för att ena Tyskland. Under 1860- och 70-talen sker nya revolutioner- -och den här gången förändrar de Europa.
Wienkongressens karta, som skulle bevara Europa, förändras i grunden. Efter år av strider enas Italien 1861- -och 1871 enar Bismarck tysktalande områden till nationalstaten Tyskland. Tysklands och Italiens enanden kastar om maktbalansen i Europa helt.
Frankrike har plötsligt en stor nation vid gränsen- -och Österrike förlorar mark. Nåt som förenar folk är humor, och nu blir det tecknad konst. Satir har länge varit populärt.
Under 1800-talets senare del är dammodet ett tacksamt motiv. De stora kjolarna nästan bad om att bli hånade- -som här, på en teckning från 1850-talet. Här ser vi män och kvinnor som trängs på en buss i Frankrike.
Man driver med de här kvinnornas stora kjolar- -men visar också nåt med allvar i. Kvinnor som annars inte tilläts ta så mycket utrymme i det offentliga- -gör plötsligt det med de här moderiktiga kläderna. Nåt annat nytt är en typ av ljus.
Nu har oljan slagit igenom. I stället för stearinljus tänder man sin fotogenlampa. Många hade fotogenlampor.
Tack var dem kunde man läsa på kvällen på ett nytt sätt. Eftersom man kan läsa på ett annat sätt- -får fler människor tankar om samhället. Wienkongressen har misslyckats - Europas karta förändras markant.
Även om flera länder har nån på en tron- -finns det nu utrymme för de nya ideologierna. Liberalismen och socialismen sprider sig. Monarkierna går igenom en ångestladdad process- -från att man före franska revolutionen varit självklara- -till att man i slutet av 1800-talet måste acceptera folkviljan.
Nationalstaterna samlar folk- -och undersåten får ge vika åt medborgaren. Vid seklets slut handlar tillhörighet om språk, utseende och nation. Det finns en baksida.
I stället för att försöka bygga ett imperium i Europa- -börjar de styrande titta sig omkring. Det sker en förändring från tidigare kolonialism. Då ville man ha handelsstationer.
Nu börjar man vilja bygga formella imperier. Man tävlar om att stycka upp världen- -så en del av maktkampen i Europa utspelar sig utanför Europa. Framför allt blir Afrika en spelplan i Europas maktkamp.
En kapplöpning om landområden som rättfärdigas med tanken- -att människor tillhör olika raser med olika intelligens. Europas stormakter plundrar- -och utsätter koloniernas invånare för grymheter. Det uppstår ett mönster.
I Afrikas inre anlägger man plantager eller gruvor. Med järnvägar för man sen ut produkter som producerats. Det blir konflikter, men ingen vill bråka när det finns land att stjäla- -så man kallar till kongress i Berlin om landsgränser.
Men inte européernas egna. Här ritas Afrikas karta med linjal. Europas furstar, kungar och statschefer är där.
Ingen från Afrika får nåt att säga till om. Att ta för sig på andra kontinenter balanserar makten- -mellan nationalstaterna i Europa. De blir rika på andras bekostnad och kan utveckla bl.
a. vapenindustrin. Tyskland, Frankrike, England och Ryssland- -börjar beväpna sig alltmer.
Man förutsätter att det kommer en större konflikt. Trots att man valt att kriga på andra kontinenter än den egna- -skramlas det med vapen. Vi ser slutet på det långa 1800-talet: första världskriget.
En konflikt skapad av förändringarna under århundradet. Man var misstänksam. "Kommer den mobilisera?
Då måste vi. " Med det som grund förstår vi bättre- -den akuta krisen som utbryter på Balkan. Den kallas skottet i Sarajevo.
Österrike-Ungerns kronprins mördas av den serbiska frihetsrörelsen. Österrike-Ungern förklarar krig, och det blir en dominoeffekt. När Tyskland tänker anfalla Frankrike är världskriget ett faktum.
Det är inte bara skottet i Sarajevo som ger första världskriget. Framför allt handlar det om underliggande strukturer. Nationalismens idé om ett språk, ett folk och ett territorium- -har aldrig gått att genomföra.
Idén om ett folk på ett territorium. I själva verkat blandas folkgrupper och språkgrupper upp. Det är ett problem vi fått med oss från 1800-talet.
Även om hundra år passerat lever idén om nationalismen kvar. Idén om nationalstaten- -som både samlat människor och skapat misstro. Den är grunden för hur vi delar upp världen.